åhnej!
Här sitter jag och läser igenom mina inlägg. Kan man bli mer positiv,haha. Jag är inte deppig av mig, det är bara det att när jag sitter på jobbet så framkallas alla mina dåliga sidor. Jag blir en Bitterfitta och tycker bara att allt är sug. Inte ens ciggen efter lunchen blir bra. Den tar liksom slut fortare än vanligt när man bara vill sitta där ute och fördiva tiden och aldrig att jag skulle ta en till. Det kanske skulle uppfattas som lite overkill då jag inte är den enda på denna arbetsplats som röker. Skitsaksamma. Idag ska jag jobba klart, ta mig med buss hem mot uppsala, låsa upp cykeln och bege mig till det andra jobbet som jag har en gång i veckan som städare. Fantastiskt kul ska det bli med alla korridorer med blinkande lysrör. Inte najs med tanke på att jag får rätt dåliga vibbar av sånt, hehe. Sen ska jag hem men först ska det handlas toapapper och ingridienser till kanelbullar!! Yeaah.
Håll bara med.
Jag menar, håll bara med om att tisdag är en värdelös dag. Tänker efter liksom. Den bidrar inte med någon goodfeeling alls. Jag menar, måndag är ju känd som veckans första dag, onsdagen som mitten av veckan, Torsdag som dagen före fredagen och fredagen den sista arbetardagen (Iallafall i mångas fall). Men Tisdagen? Ehhhh jag kan verkligen inte komma på något bra med den dagen. Och just nu skulle man ju kunna tro att jag bara har en dålig start på dagen och att jag har stor lust att säga att det är dagens fel. Men det är fel. Jag är inte så farligt morgonsur trots en del förseningar imorse. Det känns som vanligt liksom. Men tisdagen kan dra åt helvete.
Själv tycker jag att Torsdag och Fredag är bäst om du frågar mig.
Helt tom.
Jag vill inte att någon ska lyckas ta sig in i mig och röra runt. Det gör så fruktansvärt fittont, dessutom när jag framstår som ett jävla rikspucko på köpet. Man kan inte ställa 100 frågor och förvänta sig få svar på alla. Speciellt när det är frågor som trycker ner en i skiten. Plötsligt vet man inte vart man överhuvudtaget står. Egentligen vill jag ju inte...Jag vill bara kunna svara "Eh, hörru, jag vill faktiskt inte. Inte nånstans!" men det jag får ur mig är "Jag vet inte" skickligt av mig må jag säga. Nu låter jag dessutom lagom tafatt.
konstigt alltså.
Det är något som undermedvetet brister i mig när jag kollar på skräckfilm. De är märkligt, det blir som att jag inte ser ett slut på allt elände. Jag tycker inte det är kul.
Ångrar mig.
Nej, dagen är inte alls förstörd, det är jag som är störd i huvudet.
Min mamma fyller år idag och det ska lätt firas! Tänker positivt, jag tänker på mitt ego. Jag vill inte träffa släkten (eller åtminstone inte en från släkten) men jag vill ha tårta. Jag vill ge min mamma en present. Något hon kan bli lycklig över. Och det här är nu märkligt. För bara några veckor sedan så hade jag inte ens velat att hon skulle vara glad, kanske för att hon på många plan gjorde mitt liv surt då. Men nu är saker annulunda liksom, nu när jag har flyttat hemmifrån. Herregud! jag kan faktiskt sakna min mamma. Och för att vara ärlig så är det väldigt skönt. Jag måste köpa något fint och vad är inte mer passande att det är den 25:e idag?
Dagen kan vara förstörd.
Jag mår illa åt mina egna vägnar. Jag förstår inte hur folk kan jobba med mig.
Dålig start från början.
Uppvärmning.
Haha, herregud. Egentligen, vad tror man om sig själv när man sitter såhär och biktar sig på en blogg? på internet dessutom. Nej det är ingen som bett mig att vara här men jag måste få säga att detta är en viss tillfredställelse för sig själv. Ett tag då man lägger tankarna på något annat, något kreativt? Så, jag gör det här för min egen skull typ. Jag menar syns man inte så finns man inte. Och än sålänge har jag inte sagt till någon att jag har en blogg. Frågan är om jag verkligen vill att någon ens ska läsa detta. Ja antagligen. Eller kanske är det bara själva vetskapen om att folk faktiskt kan göra det som får det att kännas lite mer spännande?! Ja alltså inte vet jag. De bloggar jag har haft förut var mer på skoj. Nu vill jag ju som sagt ha nått mer jordnära. So here I go liksom.
En ny blogg
Japp, då var det dags att skaffa en ny blogg då mina tidigare helt utan förklaring har slutat att fungera. Det finns säkert en förklaring bakom, tex att jag glömt alla lösenord eller att jag kanske insåg att jag inte var mycket till modebloggare (HAHA). Hursomhelst, denna gång försöker jag på något sätt efterstäva en något mer seriösare blogg. Tidigare har jag levt på någon form av ironi och visst är väl det helt okej..men kanske inte till 100% varje dag. Det tar knäcken av en, tillslut vet man inte alls ens vart man har en själv. Jobbigt säger jag och det är där jag vill komma in med denna blogg som till viss del ska innehålla ironi men denna gång kanske bara 80%. Dem där andra 20% vill jag visa vad jag står för, visa min intelligens (kan jag ens stava till det liksom?!) samt vardagens funderingar. Jag är smart och dessutom dricker jag te. Jag tänker dock inte nämna det mer i denna blogg då jag finner det ointressant, och så är det med det.
Välkommen till min nya blogg!
Okej, detta är tydligen mitt första inlägg?
